"Like a virgin, Tryckis for the very first time..!"

Tjolahopp tjolahej! För er som missade Tryckisafton i onsdags, här får ni ett smakprov på vad ni gick misste om!
Man kan ju inbilla sig att det är småpotatis att koka ihop en Tryckisafton, men det kan jag säga er att mycket på går i kulisserna som sedan inte syns. När ridåerna gick upp i onsdags hade teatergruppen jobbat och övat in programmet i två veckor och jag kännde mig som en vilsen hundvalp när jag kom till Tryckis klockan ett för att hjälpa till med ljud och ljus. Kaos var det kanske inte, men alla var otroligt stressade och det kändes som om jag bara var ivägen.
Det visade sig dock att det bara var stress och när jag väl fick något att göra gick allt som på räls tills klockan plötsligt var sju och publiken började anlända. Då var det bara att ta sig i kragen, fylla på vatten flaskan, ta ett kex och sätta sig tillrätta bakom mixerbordet.
Teatergruppen hade ett program som hette duga. Sketch efter musik uppträdande efter dansframträdanden avlöste varandra, det ena bättre än det andra. Var man inte där är det svårt att förklara vad allt gick ut på.
Men vi fick i alla fall lära oss att det var precis lika pinsamt att köpa kondom för 500 år sedan...
...som det är idag.
Dansarna hjälpte till i cafét med försäljningen under pausen...
...och jag hjälpte till med hela spectaklet bakom ljud- och ljusbordet tilldammans med ljusmästaren Robban.
När föreställningen var över och publiken gått hem var det bara början för oss som medverkat. Då skålades det i champange och minglades med både gamla och ny teaterelever innan festen fortsatte till Serendipity, en mysig liten pub i utkanten av Karis.

Fast jag med min vanliga otur lyckades ju inte ta mig dit oskadd. Nej, nej, isället smällde jag Cias bildörr rakt i pannan så jag fick sitta och trycka ett isblock mot den resten av kvällen... Men det slutade relativt gott i alla fall. Jag har bara en minimal bula och en inte alltför bultande huvudvärk, Tryckisafton blev lyckat och jag lyckades nästan ta mig igenom allt utan missöden. Bara ett litet misstag blev det från min sida och något fummel med ljuset för Robbans del så nu står det 1-1. May the best one winn!
 
Kram, Lexie
Västra Nylands folkhögskola,
Alltså den finlandssvenka ankdammen är nog fantastisk! Vem hade kunnat tro att jag i Karis av alla ställen skulle stöta på någon som känner, och varit bästa vän med, min barndoms kompis från Åbo? Jag och Sandra satt och pratade så länge i matsalen om allt mellan himmel och jord, att husmor till slut släckte, stängde och gick hem.
Människorna här är verkligen ljuvliga. Varje dag lär man känna nya människor och bäst av allt, mer än hälften av de människor jag lärt känna är lika galna i disney som jag. Tiden bara flög iväg ikväll där vi satt vid köksbordet hos Fanny, Sandra och Jenny tillsammans med Malmbergarna och lyssnade på den ena efter den andra disneylåten. "Aaaah zabenyaaa baba hisi babaaa!!!" vrålade vi för full hals i köket.
Men nu får det vara nog sjunget för idag. Det är tutadags och imorgon blir det en lång dag med Tryckisafton på kvällen. Så nati nati!
 
Kram, Lexie
Tänkte att ni kanske ville veta lite mer om min skola... Jag går alltså på Västra Nylands folkhögskola, en skola som man ligger i den lilla byn Karis i Södra Finland, ungefär mitt emellan Helsingfors och Åbo, bokstavligen mitt i ingenstans. Här bor jag på internatet tillsammans med mina tre kämppisar: Emzi, Fifi och Ebzey. Vi går alla på modelinjen och fast det bara har gått en månad känns det som om vi har känt varandra i evigheter.
 

Linjen jag går på heter mode och är relativt ny här i Karis. Det är bara andra året man har möjlighet att studera mode här, innan dess hörde utbildningen till Yrkeshögskolan Novias utbud men när den lades ner flyttade den hit tillsammans med min linjeledare Pia.
De som känner mig vet att jag sedan barnsben hållit på med handarbete, att sy och sticka hör till självklarheterna för mig, därför är det egentligen inte så konstigt att jag nu går på en skola där ämnena heter "Dräkthistoria", "Mönsterkonstruktion", "Pennteknink" och "Modedesign". Jag är bokstavliga 400 km från Esse men ändå i mitt esse. Jag har ännu inte förstått att det faktiskt är meningen att jag ska spendera hela dagar med att drapera och bara låta fantasin flöda!
I slutet av året kommer vi ordna en modeshow där vi får visa upp våra egna kollektioner som vi sytt under våren. Vi kommer också få styla photo shoots och jag har redan lyckats sneak in på en ljud- och ljusteknik kurs som egentligen är menad för teatergänget. Man kan göra allt man vill här och människorna är härliga! Det enda jag inte kan rekommendera är maten, men det kan jag leva med. I'd say this is gonna be a good year!
 
Kram, Lexie
Västra Nylands folkhögskola, internat, mode, studier,

Liknande inlägg