Så var min minisemester i Finland slut och man är än en gång tillbaka på den gröna ön i det kalla lilla rum jag kallar hem här i Dublin. Det har varit ett omtumlande veckoslut. Jag var nog inte rikitg beredd på den känslovåg som det innebar att få komma hem till Finland igen. Att vara tvungen att lämna det igen är hjärtekrossande, men det är bara sju veckor tills jullovet börjar!
 
Ja nu är jag tillbaka i Dublin och jag måste säga att det var en märkbar skillnad på mitt baggage när jag kom och for. När jag reste i fredags hade jag en enorm väska som bara innehöll 12,3 kg baggage, en ryggsäck och en tygpåse i vilken jag bar  min dator.
 
Nu kom jag tillbaka med 22,3 kg i baggaget och en bag på 7 kg samt min ryggsäck. Det är ju som om jag åkt hem och shoppat loss!! Fast så var det ju nästan också... Stället jag shoppade på var dock mitt eget rum. Jag kan tänka mig att när de flesta åker utomlands saknar de kanske någon pryl de lämnat hemma, sin mammas mat eller alla de kläder som ligger hemma i skåpet oanvända. Så var det inte för mig. Visst har jag också saknat allt det men i nästan två månader har jag trånat efter allt det material och de verktyg jag inte kunde ta med mig när jag först flög hit i September.
 
Så nu packade jag väskan full av papper och mat. Jepp, ni läste rätt mat. Här på Irland packar man sin egen lunch och när man inte riktigt är van med det, och det inte finns någon möjlighet att värma maten i skolan, är det lätt hänt att man äter för lite. Så nu ska jag försöka bättra mig och äta både sund och smart kost. Vilket involverar bland annat Elovena grötpåsar och Pirkka nudlar.
 
Ja papper och nudlar alltså... Och kläder och muggar och saker. Med denhär farten tror jag att baggage vågen vi köpte från ChlasOlsson för några år sedan snart kommer bli min bästa vän!
 
Kram, Lexie
 
Baggage, Dublin, Finland, Resa,
 
Så var det äntligen över. Efter sex långa veckor har vi på DSS nu haft två föreställningar och kan lungt lägga detta kaos bakom oss. Jag har lämnat in mina arbeten för bedömning och kan nu äntligen pusta ut i min egen säng, för igår flög jag hem till Finland!
 
Det är såå skönt att vara hemma. Jag minns inte senast jag har sovit såhär gått och inte vaknat mitt i natten utan anledning. Redan att det är ordentligt varmt inomhus känns som en lyx!
 
I går packade jag alltså väskorna, styrde kosan mot flygplatsen och flög iväg, först med ett normalt plan till Stockholm och sedan ett litet propeller plan mellan Stockholm och Åbo. När flygvärdinnan sa "Vi ska strax börja inflygningen till Turku/Åbo." var det inte långt ifrån att en tår letade sig fram i ögonvrån. Jag har verkligen saknat Finland. Det finns inget som går upp mot känslan av att komma hem till ditt verkliga hem. Jag ville egentligen aldrig lämna Finland för att studera, men programmet jag ville studera fanns på Irland.
 
När jag i somras funderade fram och tillbaka på vilken skola jag skulle välja (jag blev nämligen antagen till två skolor i Finland också) sumerade min syster, Johanna, det på det här viset:
 
"Du vill alltså gå på IADT, men du vill att de skulle finnas i Finland."
 
Och det är precis vad jag vill. Om IADT, och alla de som går på min klass nu och lärare osv. fanns i Finland som en liten irländsk oas, skulle min skoldag vara perfekt. Jag skulle nästan ge vad som helst för att få komma hem hit efter en lång skoldag. Kanske ska jag försöka satsa på att skaffa en egen lägenhet nästa år. Vem vet... Men nu är jag i alla fall här. I Finland! Och jag har 4 dagar på mig att supa in så mycket av min härliga hemland jag bara kan.
 
Kram, Lexie
Hemma, Resa, Åbo,
Vår första modul, Design for Performance, går alltså i stora drag ut på att producera en pjäs baserad på en saga, myt eller fabel från en viss kontinent. Min grupp fick Europa som kontinent och efter många om och men från lappländskt norrsken till irländska pritardrottnignar och polska drakar blev vår slutdestination grekisk mytologi och myten om Eros och Psyke.
 
Så här i efterhand hade vi gärna kunnat välja en enklare saga att producera men nu är det för sent att ändra sig. Vi var tvugna att omarbeta orginaltexten en hel del och ta bort ungefär tre fjärdedelar av handlingen men nu, sjunde gången gillt, har vi äntligen ett manus! För den som inte har en aning om vad myten handlar om, fortsätt läsa. Här kommer en version av sagan utan våra alterneringar...
 
"Den unge kärleksguden Eros fann stort nöje i att orsaka trassliga kärleksaffärer för människorna. Men till slut fick han smaka på sin egen medicin. Kärleksgudinnan Afrodite var avundsjuk på människokvinnan Psyke, som var så vacker att männen valde att sitta och titta på henne hela dagarna istället för att gå till Afrodites tempel. Afrodite befallde Eros att se till så att Psyke blev kär i den fulaste varelsen på jorden. Men när Eros fick se henne blev han själv så förälskad att han bad Zefyr, västanvinden, att föra bort Psyke till hans eget hemliga gömställe. Om natten dök Eros upp för att älska med Psyke, men han bad henne att inte tända några lampor eftersom han inte ville avslöja vem han var.
 
Efter en tid ville Psyke besöka sina systrar, vilket Eros motvilligt gick med på. Systrarna undrade hur Psyke kunde leva tillsammans med en man hon aldrig sett. Tänk om han i själva verket var ett missbildat vidunder! Till slut bestämde Psyke sig för att ta reda på sanningen. En natt tände hon en lampa för att titta på den sovande Eros. När hon insåg att hennes älskare var kärleksguden försökte hon smyga därifrån, men tappade sin lampa och väckte Eros. Gudens vrede över hennes förräderi fick henne att springa för livet från platsen.
 

Men Pan hittade henne sovande ute på ett fält och uppmuntrade henne att försöka vinna tillbaka Eros kärlek. När Psykes avundsjuka systrar fick höra vad som hänt gick de upp på ett berg och kastade sig ut i tron att Eros nu skulle välja dem och skicka västanvinden att föra bort dem. Men ingen vind kom och de föll till sin död från klippan.

Psyke gick till Demeters tempel och bad gudinnan hjälpa henne, men hon fick till svar att endast Afrodite kunde göra något åt saken. Det lät ju inte så bra eftersom det var Afrodite som ville ställa till det för Psyke. Så hon gick till Heras tempel men fick samma svar. Till slut sökte Psyke upp Afrodite och bad henne om hjälp att väcka kärlek hos Eros igen. Afrodite beslöt sig för att sätta henne på prov. Hon tömde en stor säck med sädeskorn och befallde Psyke att dela upp alla kornen i varsin hög efter varsitt sädesslag och det innan skymningen. Det var förstås en omänsklig uppgift, men en armé av myror som gick förbi kände medlidande med henne och delade snabbt upp kornen åt henne.

Afrodite blev rasande när hon såg att Psyke lyckats med uppgiften, men gav henne strax en ny. Psyke skulle gå till den äng där fåren med den gyllene ullen betade, och hämta en säck med ull. På vägen dit blev Psyke varnad av en flodgud, som berättade för henne att fåren var livsfarliga och säkert skulle stånga ihjäl henne. Men om hon väntade till middagstid då värmen var som värst, skulle fåren ligga och sova. Då kunde hon plocka den ull som fastnat i törnen och buskar.

Afrodite blev förstås inte glad över att Psyke faktiskt kom tillbaka med en säck med gyllene ull men hon hade redan tänkt ut en ny uppgift. Nu ville Afrodite ha en kanna vatten från floden Styx, som rinner genom dödsriket. En örn hjälpte denna gång Psyke med hennes uppgift. Afrodite ville ändå att Psyke skulle återvända till det underjordiska dödsriket. Hon förklarade nämligen att hon tappat något av sin skönhet på grund av all den oro som Eros och Psykes kärleksaffär orsakat henne. Underjordens drottning, Persefone, hade skönhet i ett skrin som hon ibland lånade ut. Det var detta skrin som Afrodite behövde.

Psyke tänkte att den snabbaste vägen till dödsriket måste vara genom att dö. Hon gick därför upp i ett torn för att kasta sig ut, men då talade själva tornet till henne. Tornet förklarade precis hur hon skulle hitta till underjorden, att hon måste betala färjkarlen Karon en slant och att hon måste kasta en kaka åt den trehövdade vakthunden Kerberos för att komma vidare. Psyke gjorde som hon blivit tillsagt och fick också låna skrinet av Persefone. Men på tillbakavägen kunde hon inte låta bli att titta i skrinet. Det var just det som Afrodite räknat med. Persefones skrin innehöll inte alls någon extra skönhet utan en evig sömn, som snabbt översköljde Psyke.

Men nu dök Eros upp och torkade bort sömnen ur hennes ögon. Han förklarade att han förlåtit henne och flög sedan till Olympen för att be Zeus om hjälp. Zeus kallade samman ett rådslag med de andra gudarna och det bestämdes att Psyke skulle bli Eros maka. Hon fick dricka av ambrosian, gudarnas nektar, så hon också blev odödlig. Motvilligt fick Afrodite till slut svälja sin stolthet och låta Eros och Psyke leva ifred. Tillsammans fick paret dottern Lycka."

Kram, Lexie

Brief, Design for Stage and Screen, Europa, Skola, manus, mytologi, studier,

Liknande inlägg